Andra bloggen... snart ska man hiva i väg barnen till pappan,,, som jag är förlovad med... Låter konstigt,,, ja det kan jag tänka mig... här kommer en förklaring

Pappa och jag har varit i hop i 10 år. Gick isär ett tag för att jag kände att jag ville få hitta mig själv efter allt med våra barns diagnoser med autism och adhd  som gjorde att det tärde på vårat förhållande. Flyttade efter sperationen in till Filipstad för att öka chanserna till jobb mm. Efter att vi hade träffats i smyg så kände vi att vi skulle bli öppen med att vi träffades (daitade eller hur det stavas) men alla visste nog redan. =) i alla fulla fall så beslutade vi att vi skulle fortsätta att ha barnen varannan vecka och inte stressa till att flytta ihop. Kände efter hand jag ville ta ett steg framåt, så jag bestämde att vi skulle förlova oss. Vilket vi gjorde 10/6-11. Samtidigt tycke vi båda att vi skulle vänta med att flytta ihop tills att det var läga för det. Bara för att vi studerar båda två och det är nog jobbigt.    Så ligger det till. Jag vet att det kanske är dumt att vi fortfarande bor i sär, men vi är mer och mer med varandara och vi känner att "friheten" att kunna komma undan lite finns där fortfarande.